Volvo Ocean Race

Volvo Ocean Race 2008-2009 är över. VO70-båtarna gick i mål utanför den ryska kusten den 27 juni. Slutsegraren Ericsson 4 firades ordentligt under St. Petersburgstoppets intensiva dagar. Läs mer om det häftiga slutet och bloggens sista inlägg.

Trevlig läsning!

Jonas

onsdag 29 april 2009

Presentation 5/7

Femte teammedlem ut i min lilla presentation är vår egna Lysekilstjej...


Namn: Josefin Olofsson

Ålder: 30+

Smeknamn: Fröken Word

Om någon människa inom Volvo Ocean Race vet hur man använde dataprogrammet Word så är det Jossan. Som advokatsekreterare (tjänsteledig nu) har hon spenderar en och annan timma framför ordbehandlingsprogrammet på kontoret i Göteborg. Denna Lysekilstjej har tidigare hjälpt till både vid Göteborg Horse Show och Båstad Open tennisen och tycket det är hur kul som helst med event! I år hann hon dock inte hjälpa till på Hores showen, men spenderade timtal på läktaren och njöt av tillställningen. Tennisveckan är dock inplanerad som jobbvecka efter att vi avslutat Volvo Ocean Race.

Josefin har också stannat ute och rest i ett streck fram till efter Kina. Hon passade bl a på att besöka Kenya mellan stoppen i Sydafrika och Indien. Där bodde hon hos en kvinna som bedrev ett område med vilda djur. Hon fick leva tillsammans med kvinnan, hemma hos henne och uppleva de mest fantastiska saker. Ett äkta ”safari”, som hon beskrev det.

För många betyder ett leende en gästvänlig inbjudan. Josefin, med ett ständig leende och ett välkomnade intryck, får folk att känna sig trevligt bemötta när de besöker vår utställning. Om ni kommer och besöker oss i Marstrand eller i Stockholm så förstår ni vad jag menar.

Hänt i veckan

Vardagarna inom Volvo Ocean Race är inte lika hektiska som helgerna. Normalt kommer det inte så mycket folk och besöker oss, då de flesta har sina arbeten att gå till. Det är visserligen alltid lite liv och rörelse i Race village, vilket gör att dagarna känns både givande och lagom avkopplande. Under måndag och tisdag har det fina vädret hållt i sig. Sol och sköna vindar. Bostons höga skyskrapor gör dock att skuggan faller över Race village redan vid 17, 18-tiden, men annars går solen inte ner förrän strax efter kl 20. Jag jobbar min sista dag imorgon innan jag har min första lediga dag. Det ska bli skönt att komma ifrån området och fokusera på att uppleva Boston. Vad jag kommer hitta på står ännu skrivet i stjärnorna, men är vädret fint kan det bli en cykeltur i de centrala delarna.


Jag tänkte här beskriva hur en vanlig arbets-vardag kan se ut i Boston..

Christian och jag börjar vårt skift kl 14. Börjar dagen med en pasta på en uteservering i solskenet. Det finns MÅNGA trevliga irländska pubar och barer i Boston att besöka

Puma har alltid någon PR-aktivitet på gång. Små coola segelbåtar ska för dagen ut på vattnet och visas upp

De stora VO70-båtarna har tagits upp på land för underhåll. Masterna ligger längs vattnet och seglarna har åkt iväg med sin familjer för att koppla av och ladda om batterierna
Thomas tillsammans med två kvinnliga gäster ute på vårt produktdeck. Förhoppningsvis får han in en "lead" som han kan skicka vidare till den lokala Boston-Volvobilhandlaren

"Någon" i teamet brukar reta mig för att jag har min lilla kamera i bältet under min arbetströja. Idag fotade jag en som var betydligt värre utrustad och gubbig. Där ser du Kräääg

måndag 27 april 2009

Händelserik öppningshelg

Då var Race village i Boston öppnat. Många besökare hittade ner till Volvo Ocean Race village under gårdagen och under dagen. Fyra av segelbåtarna anlände dessutom till nordamerikansk mark. Ericsson 4 stod som vinnare efter dryga två och en halv veckas segling. Endast minutrar senare inkom Ericsson 3, följt av Telefonica Blue samt Puma. Många hade hoppats att Puma (liksom jag) skulle vinna detta ben från Brasilien, då USA och Boston är deras hemmahamn. Olyckligtvis lyckades de inte och fick nöja sig med en fjärdeplats, vilket även innebär en försämring i den totala tabellen.

I helgen har dock vädret varit fantastiskt fint. Jag pratade med en Bostonbo idag och hon sa att detta väder är ovanligt bra för att vara denna årstid. Under kvällen mulnade det dock på, men väderprognoserna talar om fint väder under mångdag och tisdag, så jag är optimistisk och hoppas på mycket folk även i början av kommande vecka. Glädjande var att det kom så många människor till Race village under helgen. Bra start på ett väl utformat Race village! Jag hoppas det håller i sig.
Teamfrukost i Race village. Sval lördagsmorgon med en sol som började göra verkan. Skön start på dagen
Thomas poserar med en grupp amerikanska soldater från det amerikanska inböredeskriget
Världens snabbaste man, till lika OS-guld medaljör på 100 och 200 meter sprint - Usain Bolt - gjorde ett PR-event tillsammans med Puma under dagen. Passade på att fota honom på väg genom Race village
Då ledarbåtarna närmade sig Boston samlades fler och fler människor längs vattnet för att få bra platser och sikt efter båtarna. Detta foto tagit ett par timmar innan E4:an anlände
Från Pumas bar (terrass) fick folk bästa utsikten. Inte konstigt att det var fullsatt! Uppskattningsvis var detta det mest folkfylda mottagandet hittills i Volvo Ocean Race 2008-2009

lördag 25 april 2009

Bilder Washington

Väl i Washington bodde vi hos Christians kompis Tucker, som pluggat på Växjö Universitet samtidigt som oss och som dessutom har svensk mamma. Det svenska språket var det dock si och så med
I den amerikanska huvudstaden var våren kommen med besked. Fina parker, blommande träd och många människor som var ute och motionerade
Nere vid den flod som rinner inne i Washington DC låg den svenska ambasaden. En fin glasbyggnad med ett jättefint läge. Vi tog oss en titt inne i byggnaden. Välinvesterade skattepengar
Ut med floden var aktiviteten hög...
Inne i de mer centrala delarna av staden var det lite lugnare. Här på bilden är Vita Huset - President Obamas nya hem
Vi besökte även andra kända platser och monument i huvudstaden
Under en av kvällarna besökte vi en lokal bar. Trevlig stämning och gott gäng
Christian njuter av en amerikansk FRUKOST dagen efter
Vi hade tre jättetrevliga dagar och jag kan inte mer än tacka Tucker nog mycket för hans gästvänlighet under tiden i Washington DC. På återseende Tucker!

torsdag 23 april 2009

Semester USA

Efter 10 dagars ledighet är så äventyret över. Jag och Christian har haft en otroligt bra och upplevelsefylld resa. Sedan vi lämnade den amerikanska västkusten har vi bott hos Christians gamla universitetskompis från Sverige, Tucker, som numera bor och jobbar i Washington DC. Tucker och hans kompisar har tagit hand om oss på ett sätt som bara amerikaner kan. Gästvänliga, öppna och givmilda. De har visat oss allt sevärt som finns i huvudstaden, från Vita huset och Pentagon till trevliga restauranger och barer. Det känns lite vemodigt att lämna DC just nu, men jag vet att äventyret i Boston kommer vara minst lika trevligt.

Jag och Christian sitter nu på flygplatsen här i DC och väntar på vårt flyg. Gate 16 börjar fyllas på med människor och det återstår endast en kvart, tjugo minuter innan vi får gå ombord på United Airline-planet som ska ta oss till Boston. När vi väl kommer dit kommer vi checka in på hotellet, som kommer vara vårt hem under de kommande tre veckorna. Därefter ska jag sätta mig och jobba lite med scheman och planering av guidade turer, som jag skjutit på för att kunna njuta av denna semester.

Under vår semester har jag varit väldigt dålig på att kontinuerligt uppdatera min blogg, men nu när vi återgår till våra dagliga rutiner och får tillgång till Internet – dagligen – kommer jag vara mer frekvent med skrivandet igen. Känns bra…

Bilder från Washingtondagarna kommer i nästa inlägg.

Ha det bäst!

måndag 20 april 2009

California

De senaste dagarna har varit magiska! Jag och Christian har hunnit med så otroligt mycket här i soliga Californien att jag skulle behöva en hel dags skrivande för att hinna få ner allt i detta blogginlägg. Istället ska jag försöka minimera texten och skriva kortfattat till de bilder jag valt ut. Here we go...

Vi lämnade San Francisco här om dagen och gled längs Pacific Highway 1 ner mot LA. Då vi närmade oss Santa Monica såg vyerna ut på detta viset. Stränder, surfing och fina hus utefter kusten
Hollywood och Beverly Hills besökes ett antal gånger. Naturligtvis nedcabbat och med solglasögonen på! Vi har haft kanonväder hela tiden. Sol, sol och åter sol
Uppe i bergen i Hollywood. Den berömda Hollywoodskylten i bakgrunden
Vi strosade runt i Hollywood en eftermiddag. Längs Hollywood Bl var det mycket folk och en hel del aktiviteter. "Stjärnorna" avlöste varandra
Vi körde ytterligare söder ut här om dagen för att besöka San Diego. Ett par timmars färd från LA. Helt underbart vackert i denna sjunde största stad i USA. Det var värt ett besök
Grabbarna in action... Nedcabbat längs den amerikanska västkusten. The American Dream
Ett stop hemma hos Christians gamla studentkompis Jericho i Orange County, på väg upp till LA igen. Fint område, trevlig balkong och en skön kväll på lite barer med livemusik
Sista kvällen i LA. Vi åkte ner till Santa Monica för att beskåda den fina solnedgången. Massor av folk samlas här för att njuta av solens sista minutrar

Imorgon måndag styr vi bilen upp till San Francisco igen. Vi ska lämna tillbaka vår pärla på flygplatsen för att flyga till Washington DC. Tyvärr blev det inget Vegas, den här gången, men vi besöker huvudstaden under två dagar ist. Därefter väntar Boston och jobb i ca tre veckor.

fredag 17 april 2009

Alcatras, Golden Gate och Highway 1

Sista dagen i San Francisco var minst sagt effektiv. Klockan 8.30 ringde alarmet på väckarklockan och jag och Christian steg upp för att hinna med den förbeställda shuttelbussen som skulle ta oss till den internationella flygplatsen. Färdigpackade lämnade vi in hotellnyckeln i lobbyn och satte oss i chevabussen och for söder ut ur stan. Väl framme på flygplatsen gick vi till avdelningen Rental Cars och hämtade ut vår Chrysler Convertable som vi hyrt i några dagar. Vi kopplade in GPS:en och satte fart mot de centrala delarna av San Francisco igen. Nu var vi på jakt efter parkeringsplats i närheten av Pir 37 där färjorna ut till den före detta fängelseön Alcatras utgår ifrån. I god tid innan färjan avgick hann vi både hitta parkering, äta frukost och införskaffa vykort.

Ute på San Francisco Bay blåste vindarna ganska friska, även om solen sken från klarblå himmel. Mellan ön och fastlandet är strömmarna i vattnet starka, men vågorna höll sig små och havsvattnet bjöd in till en avkopplande tur på 15 minuter till Alcatras. Många turister gjorde oss sällskap på ön och både jag och Christian var mycket nöjda med besöket.

På väg ut till Alcatras - San Francisco och fiskmåsarna i bakgrunden

Vilken skön känsla det var att gå omkring i fängelseblocken och övriga delar av fängelseön. Nu mera erbjuds man en mp3-spelare och kan gå en egen guidad tur i lagom tempo

Direkt efter turen till Alcatras återvände vi till bilen, cabbade ner och styrde bilen mot Golden Gate bron. Christian styrde efter GPS:ens anvisningar medan jag fotade så gott jag kunde. Vi tog oss till en utsiktsplats där hela San Francisco uppenbarade sig som en enorm bakgrundsvy till Golden Gate bron. Resultatet kommer här...

Svårslagen utsikt över Golden Gate bron med mäktig bakgrund

En halvtimme senare styrde jag vår Chrystler söder ut. Vi lämnade storstaden och den täta trafiken för att fokuserade på Highway 1. I timmar gled vi längs motorvägen och njöt av miljön, vädret och vyerna! Helt fantastiskt vackert. Vi nöp oss gång på gång i armen för att förstå hur bra vi hade det. Nedcabbat, avkopplat och fridfullt.

De fantastiska vyerna avlöste varandra
Vi stannade till efter den kringliga vägen och njöt av solnedgånen över the Pacific Ocean

Väl framme i Santa Barabara, ca 10 mil norr om Los Angeles, tog vi in på ett Best Western hotell där vi nu sitter och knappar på våra datorer. Det är sent, närmare bestämt 03.05 på natten och jag behöver en god natts sömn. Både för att kunna smälta dagens alla intryck, men även för att kunna ta emot fler härliga intryck under morgondagen. Då väntar LA, Holleywood och mer nedcabbat i det sköna vårvädret.

torsdag 16 april 2009

San Francisco

Två dagar har strax gått och vistelsen här i San Francisco har varit skön och avkopplande med strålande bra väder, mycket promenerande och en hel del upptäckande. Jag och Christian sa till varandra idag att vi måste vara de mest effektiva turister som gått i ett par skor. Det kan inte finnas mycket som vi inte sett i denna stad.

Strålande fint vårväder här i San Francisco. Det blåser dock lite kalla vindar ibland, speciellt nere vid havet. I bakgrunden Golden Gate-bron
Alcatras - den världkända fängelseön. Vi besöker ön imorgon. Biljetter köpta o klara

San Francisco har mycket att erbjuda, bl a fina parker och vackra byggnader

Många fina och välbevarade pirer längs kusten
En kall öl och lite Champions Leauge mitt på dagen. Vi hann se både Chelsea - Liverpool samt Porto - Manchester United
Christian njuter på en stilla uteservering längs en av de mindre gatorna. Det fick bli en brunch bestående av en god tonfisksmörgås och en kaffe

Vi har nu bokat bil för vår färd längs Highway 1 ner till LA. Det blir en cab så jag ska lämna tillbaka den bil vi färdats i under några dagar (I wish...)
Däremot har vi provat på de kända cabel cars som glider upp och ner för de branta gatorna i staden. En klassiker...
Stundtals är det riktigt brant...
...men naturligvis måsta man hänga ute på vagnen för att få den rätta känslan
Här kör man med raka rör, ingen hymlande... "Why lie, it´s for beer"
I bakfickan har jag ständigt med mig stadskartan. Ibland känns det dock som om man har någon som kikar över ens axel...

onsdag 15 april 2009

Ben 6, Maracana samt USA

Fem dagar har gått sedan jag hade tillgång till Internet. Det har hunnit hända en hel del under dessa dagar och jag har under denna tid förflyttat mig från Rio de Janeiro i Brasilien, via Sao Paulo, Washington DC, Boston, Philadelphia till San Francisco, Carlifornien. En resa på cirka 24 timmar! Här kommer ett sammandrag från dagarna som gått...
I lördags gav sig VO70-båtarna ut på sitt 6:e ben i Volvo Ocean Race. Det mellan Brasilien och USA. I dryga två veckor kommer båtarna göra upp på Atlanten innan målgången sker utanför Boston. Starten av benet samlade många människor i Race village och själv hade jag hand om en grupp brasilianare och amerikanare tillhörande Volvo Aero, som bland annat kommit för att uppleva starten. Vindarna var goda och vädret fint, varpå många människor valde att följa starten både från land och ute på vattnet.

Nere vid pontoonen samlades många människor för att se då båtarna seglade ut ur hamnen.
Ben 6 i full gång. Bilden tagen från Volvopaviljongen
Gruppfoto - nästan alla produkt specialister som jobbade under Brasilienstoppet
Bernardo - en av chaufförerna. En kanonkille som ordnade allt. Beach volleyboll, biljetter och stälde upp i alla väder. En riktig vän!
Ellinor ville också vara med på bild =)
Race village stängde kl 18. En timme innan stängning lämnade jag och fem andra i mitt team området för att hinna till den världsberömda fotbollsarenan Maracana i Rio de Janeiro. Det nalkades derby och semifinal i Rio-cupen mellan Vasco da Gama och Botafogo. Vasco är det näst största laget (mätt i supportrar och titlar) i Rio, medan Botafoga är något mindre och stog som under dogs inför mötet. Vi hade biljetter som tillät oss sitta vart som helst i den enorma arenan, men valde att sympatisera med Botafogosupportrarna på ena sidan av arenan. Det visade sig vara ett bra val! Botafogo spelade en imponerande fotboll och var vansinnigt effektiva. Matchen slutade 0-4 till Botafogo och känslorna på läktaren där vi satt är svårbeskrivan. Vuxna män, gubbar kramades och grät då deras hjältar gjorde mål och vann matchen. Jag har aldrig upplevt något liknade och stämningen under och efter matchen påminde om en viktig VM-slutspelsmatch. Helt fantastiskt!
Jag och Sebastian nya Botafogofans
I bakgrunden skådar man de många tusentals Vasco-fansen
I Brasilien är fotboll religion. Känslorna svällade över för vissa på läktaren

I söndags väntade så den långa resan från den brasilianska östkusten till den amerikanska västkusten. Jag och Christian hade bokat flygbiljetter från Boston till San Fransisco och hotell där i tre nätter. Resan gick via Sao Paulo, Washington DC och till Boston, där vi packade om våra väskor och lämnade kvar lite av packningen på Seaport Hotel där vi kommer att bo under jobbperioden. Därefter väntade ytterligare flygtimmar via Philadelphia innan vi äntligen var framme i San Francisco.

Hela teamet på flygplatsen i Rio de Janeiro

Vår första hela dag här i San Francisco började bra. Vi vaknade upp vid nio-tiden i morse och tittade ut genom fönstret på det Japanska hotell där vi bor. Vårsolen strålade ute och inbjöd till en promenad i de centrala delarna av stan. Vi promenerade i några timmar, ner till havet där vi så småning om fick syn på Golden Gate-bron och den berömda fängelseön Alcatras. Några minuters fotande och ett par kvarter längre bort beställde vi in en äkta amerikansk brunch på en uteservering. Därefter strosade vi runt i ett antal timmar, shoppade ett par nya solglasögon och njöt av det sköna vårvädret. Nu är vi åter på hotellrummet och bloggar lite. Våra fötter ska få vila upp sig lite efter allt promenerande innan vi tar oss en dusch och ger oss ut för lite mat ikväll. Imorgon väntar mer upptäcksfärd. Bland annat tar vi oss nog ut till Alcatras och åker lite spårvagn upp och ner för de höga kullar som stan är uppbyggd på. Något vi ännu inte hunnit med. Dessutom ska vi kolla upp hyrbil inför vår resa längs High Way 1 ner till LA och San Diego som börjar i övermorgon. Fullt schema imorgon me med andra ord.


Christian njuter till fullo av sin King size säng på hotellet. Skönt efter så lång flygresa

Underbart väder utanför hotellfönstret. "If your going to San Fran-cisco..."