Tre dagar kvar till kylan

Igår, den 15 januari, har vi befunnit oss i Singapore i exakt en månad. Stoppet har bjudit på många lediga dagar, chanser till att se sig om och upptäcka landet i sydostasien, njuta och ha det gott. Vi har dessutom firat både jul och nyår här i värmen! Jobbet har bestått av både PR-arrangemang och nu, sedan ett par veckor tillbaka, jobb med Volvo paviljongen i Race village här på ön Sentosa. På söndag går starten av benet mellan Singapore och Quingdao i Kina. Klockan ett (lokal tid) går startskottet utanför Singpores östkust. Det kommer ta båtarna mellan 10-12 dagar att färdas till slutdestinationen.

För min och mitt teams del väntar flygresa till Kina på måndag. Då lämnar vi sommaren här och beger oss till vintern i Peking. I fyra fem dagar kommer vi hålla till i den Kinesiska huvudstaden och njuta lite av vad den har att erbjuda. Därefter flyger vi vidare mot Quingdao för lokal träning/utbildning och jobb.

Kul på två hjul

Måndag igår och ledig dag. Sköjj! Den började med en lång och välbehövlig sovmorgon. Solen sken utanför fönstret när jag slog upp ögonen. Lagom med moln på himlen för att skapa lite skugga åt en vit man från väst. Då jag sovit över tiden för frukost, bar det in till Vivo för lite mat tillsammans med Christian. Därefter en vaniljlatte på Paciffic Coffee innan Christians mobil ringde. Nicole (från Karlskoga!) som nu mera bor hos sin pappa här i Singapore ringde och undrade om vi ville följa med på utflykt. Christian och hon hade nämligen mötts på nyår och bestämt sig för att höras innan vi lämnar landet. Vi tackade ja och blev upphämtade vid köpcentrat. Resan tog oss längs Singapores östkust, förbi flygplatsen och ut mot en liten båtterminal. Vi klev ur bilen (hmm...en Nissan) och gick ner mot vattnet. Där låg ett antal, mindre och äldre fiskebåtar som körde folk ut till ön Pulau Ubin. Vi hoppade på en av båtarna och puttrade iväg längs det stora vatteninloppet och ut på havet.

De många fiskebåtarna, numera taxibåtar, låg uppradade vid terminalen

Jag och Nicole ombord på taxibåten. Christian håller i kameran

Resan tog inte mer än tjugo minuter. Väl frammet strosade vi runt i det pyttelilla samhället, bestående av enkla affärer, cykeluthyrningar, några (rätt sunkiga) caféer och restauranger. Efter att ha sett oss omkring en kort stund hyrde vi oss tre cyklar och försedde oss med en karta över ön. Det var dags för upptäcksfärd!

Kul på två hjul! Nicole och Christian - två glada cykelturister

Även jag uppskattar cykelturen. I bakgrunden ser man den täta "djungeln"

Efter två kilometers färd på allt från smala asfalterade vägar till gropiga och steniga grusstigar kom vi så fram till vårt mål. Här klev vi av och fortsatte vår färd till fots. Den djungelliknande skogen reste dig högt och tät runt oss och på vissa ställen skapade de höga växtligheterna, palmerna och bambuträden tunnlar att gå genom. På vår färd mot havet, 500 meter från där vi ställt cyklarna, kunde vi se vilt levande viltsvin och hundar. Höra apornas skrik från trädtopparna och uppleva örnarnas mäktiga vingbredd på himlen ovanför oss. Det var roingivande och spännande på samma gång. Man visste inte vad som kunde dyka upp härnäst. Nere vid havet fanns en lång slingrande bryggkonstruktion som följde kusten. Tidvattnet var lågt. Många mindre djur, landkrabbor och kryp uppenbarade sig på marken. Lyckligtvis gick vi två meter ovanför markytan, på den upphöjda bryggkonstruktionen, och kunde titta ner på allt som uppenbarade sig.

Vi har tagit oss upp i ett utsiktstorn. Det blåste så pass att det svajade en aning. Nedanför syns träpassagen som tar en in bland växtligheten och ut längs kusten

En landkrabba smiter förbi oss, gåendes på tvären
Tidvattnet har dragit bort. Det är ebb och havet skymtar i bakgrunden

Vi var tillbaka vid cykeluthyrningen vid 18-tiden. Tog en annan fiskebåt tillbaka till fastlandet och hoppade in i bilen. Det var en skön och relativt aktiv dag för oss. Vi avslutade den med ett besök hemma hos Nicoles pappa (kul att se hur de lokala kan ha det). Som pricken över i köpte vi oss en fruktansvärt god hamburgemeny på väg hem till hotellet. Slut på den lediga dagen.

Dagbok 11 januari 2009

10.00

Frukost! Sen sådan. Sovmorgon och jag börjar inte förrän kl 12. Hissen ner från 6:e våningen till frukosten på markplan. En tallrik flingor med mjölk, två rostade (fullkorns-)smörgåsar med lite ost och smör på, juice, äggröra med stekt tomat. Lagom start på dagen.

11.30

Våra kära kollegor i Volvo paviljongen, matpersonalen från Skara - Rosers - har med sig tre cyklar som används flitigt bland kockar och serveringspersonal. Igår stod en av cyklarna kvar på hotellet så jag tog en cykeltur från södra sidan av ön Sentosa till Race village på östra delen. En tur på cirka 20 minuter.

Börjar bli van med vänstertrafik. I de senaste tre länderna har det varit så. Sydafrika, Indien och nu Singapore.

Farthinder! Bäst att sakta ner. Fick upp bra fart i backarn.

16.00

Jobbat i fyra timmar. Lagom med besökare denna dag. Joanna och Christian har kommit tillbaka till paviljongen efter att fått segla med på var sin Telefonica-båt i dagens Pro-am race. De hade haft en jättetrevlig dag till havs och fått vara aktiva seglare under hela tävlingen.

Joanna poserar stolt tillsammans med tre av seglarna från Telefonica Blue inne i Volvo paviljongen.

18.30

Smyger upp till köket för lite mat. Kockarna ägnade sig åt team building av något slag. Tog ett kort när ingen tittade på. De verkar vara ett tight team!

Oscar och Jonas i köket. Team building eller???

22.00

Slut på dagen. Dags att släcka ner och låsa paviljongen. Det har varit lugnt under kvällstimmarna. Inte så många besökare som tidigare under dagen. Då nästan alla inom Volvo Ocean Race gått till Prize giving dinner tidigare på kvällen kändes Race village lite ödligt. Jag blev utsedd till att vara Pavilion manager under kvällen. Lyckligvis uppstod inga problem och konstigheter.

Jag, Joanna, Christian och tekninkern Niklas på väg hem i bussen. Hotellet nästa!

23.45

Efter en och en halv timmes tid på hotellrummet tar jag hissen ner till markplan för andra gången för dagen. Den här gången passerar jag frukostrestaurangen och går över gatan ner till stranden. Prize giving dinner har flyttat sig till vårat favorithak Café del Mar. Alla med behörighet kommer in och jag kliver in för att umgås med alla trevliga kollegor inom racet. Två timmar senare är jag nerbäddad i min säng och redo att räkan får. God natt!

In-port race Singapore

Det andra In-port racet gick igår vid 13-tiden (Singaporiansk tid) av stapeln utanför fastlandets östra kust. En kortbana, några hundratals meter utanför kusten, hade platcerats ut i ett område där de många tusentals fartyg inte får komma i närheten av. Väderprogrognosen hade varnat för kraftig nederbörd, men lyckligtvis kom aldrig regnet vilket gjorde att många åskådare samlats vid kusten för att se racet. Vindarna var dessbättre goda och det blev in intensiv tävling till havs.

Själv jobbade jag under In-port racet, men då vi sänder racet live på vår stora skärm ute på paviljongen kunde jag stundtals följa racet tillsammans med de nyfikna människor om samlats utanför.

Brasilianaren Torben Greal med besättning ombord på Ericsson 4 vann In-port racet (som delades upp i två deltävlingar) och drog ifrån ytterligare i täten av tabellen. Ken Reads Puma gjorde en bra insats och vann den första deltävlingen av In-port racet, men föll tillbaka i den andra. Puma tog dock den totala andraplatsen före skippern Bouwe Bekkings Telefonica Blue.

Ikväll sker prisutdelningen av benet mellan Indien och Singapore. Den kommer hållas nedanför vårat hotell i ett enorm fint och stort tält på stranden. Därefter är det prize giving dinner nere vid havet, vilket jag dock kommer att missa då det är min tur att jobba kvar i Volvo paviljonen tills vi stänger kl 22 ikväll.

Race village is up and runing

Då har Racevillage öppnat upp i Singapore. Detta är vårat fjärde stop under Volvo Ocean Race 2008-2009. Invigningen hölls igår (torsdag) och lockade mycket folk, media och inbjudna gäster. Teamen presenterades på den stora scenen samtidigt som VD:n för racet, Knud Frostad, formellt förklarade Racevillage öppnat. Därefter följde musik- och uppträdanden (asiatiska danser och skådespeleri). Själv fick jag förmånen att guida en av Singapores ministrar (som blivit inbjuden till invigningen) inne i Volvo paviljongen, samtidigt som ett 20-tal andra inflytelserika personer följde den guidade turen. Det var både nervöst och spännande, men gick relativt bra.

Så nu är allt "up and runing". In-port race sker imorgon (lördag) och kan följas live på vår hemsida, http://www.volvooceanrace.org/. På söndag går Pro-am race av stapeln, då inbjudna gäster kommer ombord på båtarna som tävlar på samma kortbana som In-port race. Den här gången är faktiskt två av mitt teams medlemmar blivit inbjudna som gäster och kommer finnas ombord på Telefonica Blue respektive Telefonica Black. Hoppas innerligt att jag får chansen någon gång under racet. Jag har ju ändå blivit upplärd av en världsmästare i segling - Per Åhlby - och borde ha något att kunna tillföra ombord!

Nedan följer lite roliga bilder från de senaste dagarna...

Säkerhet före allt! Läs texten. Kanske skulle Appelgren ha på sig denna när han trimmar på Ekudden.

Aktivitet i Race village. Kliv in i bubblor av plast och spring omkring på vattenytan. Kul nöje!

Hamnområdet där Racevillage är uppbyggt ägs av en klubb, one degree 15, och verkar exklusiv värre. Klubbens egen tidsföreskrift håller hög klass och innehåller annonser med dyra klockor, kläder, exklusiva bilar, båtar och livssitlar. Utanför paviljongen poserade modeller för fototagning inför kommande tidningsutgåva.

Forum

Det är otroligt kul att min blogg blivit forum för diskussion kring Volvo Ocean Race vara eller inte vara. Jag har bestämt mig för att vara icke medverkande i allt tyckande och tänkande. Låter istället forumet vara öppet för fler som har tankar och synpunkter i ärendet. Men kom ihåg, här gäller bara fakta som slagkraft. Allt spekulerande är kul, men helt emperifattigt!



Därför kommer här några siffror att fortsätta diskussionen kring. Över 1,8 miljarder tv-tittare följde tävlingen 2005-2006, i fler än 180 länder över hela världen. Fakta visar dessutom att racet 2005-06 gav tillbaka mellan 300-400 procent av det investerade beloppet (beroende på olika syndikat)*. Ska Volvo inte satsa vidare på en sådan guldgruva för att komma upp på fötterna igen?



* stockholm.city.se, Knud Frostad, CEO Volvo Ocean Race

Snart öppning av Race village

Efter några dagars frånvaro från bloggen, kommer här en kort men informativ redovisning vad som hänt den senaste tiden.

Efter nattsafarit har vi mest legat på latsidan några dagar, frånsett vår teambuildingdag. Denna skedde i går och döptes till Sentosa survivors 2009. På en liten ö (ihophängande med Sentosa via en flytbro) utspelades ett Robinson-liknade äventyr i sanden. Vi fick klura på knepiga frågor och genomföra olika uppdrag. Vinnarna har ännu inte utsetts (då domarna fortfarande går igenom de rätta svaren), men en stark magkänsla hos mig säger att mitt lag - team J.D - är med och slåss om förstaplatsen.

Team J.D posar inför tävlingen. Stolt sponsor - Töreboda Camping och Bad

I bakgrunde skymtar ön där Sentosa survivor utspelades

Idag smygöppnade vi Race village. I två dagar har vi öppet mellan 10-17 för speciellt inbjudna gäster. Allt är ännu inte färdigbyggt, men det mesta börjar falla på plats. Det är i ett väldigt exklusivt hamnområde vi byggt upp Volvo Ocean Race-byn och jag hoppas det kommer komma många besökare. På torsdag har vi den officiella invigningen och på lördag sker In-port race. Här slåss båtarna om halva poäng, d.v.s 4 poäng till vinnaren, 3,5 poäng till tvåan och så vidare. Allt räknas med i det totala Volvo Ocean Race.

Racevillage börjar ta form. Pumas shop i rött. Bakom den, The Dome (biograf) och i bakgrunden skymtar vår kära Volvopaviljong

Singaporeianerna blåste upp en gigantisk anka i poolen där modellsegelbåtarna normalt håller till. Undrar om den får plats i badkaret där hemma?

Idag när jag kom hem fick jag byta hotellrum. En av mina kollegor på Volvo har valt att byta hotell, varpå jag drog vinstlotten till ett helt eget hotellrum. Så nu huserar jag alldeles själv (vilket känns ganska skönt) och har en hel dubbelsäng att breda ut mig i! När jag senare skulle gå ut fick jag en smärre chock. Jag överöstes av tjock illaluktande rök och trodde att hotellet stog i lågor. Lyckligtvis var det helt fel. Istället gick några trädgårdsarbetare och röklade hela hotellområdet för att döda de farliga (dödliga) myggen som tenderar att dyka upp så här års. Efter en timme hade röken och lukten lagt sig. Det var det värt!